"Vi är som en enda stor familj här"
Märkliga Facebook-beteenden: Relations-undrarna
Allt som oftast blir folk ihop eller gör slut. Detta syns då, om man valt det, i ens "relationship status". Antagligen, handlar detta om inställning men för de flesta blir den förändring i statusen synlig för alla sina vänner och möjlig för dem att kommentera. Och här dyker något intressant upp: Jag visar med ett exempel:
Här står alltså klart att två peroner har gått ur sitt relationship. Givetvis kan man då undra "vadandetta?" som killen här har gjort...MEN TROR DU HELT ÄRLIGT ATT DU KOMER FÅ ETT RAKT SVAR DÄR ELLE?
Det är väl knappast så att du offetligör hela anledning om hur "Näe, jag kom på honom med min syster" eller "Han underpresterar i sängen och jag är otilfredställd" så att det blir synligt för varenda kotte du känner?
Om du undrar så mycket, ring personen, skriv ett mejl, ta en fika. Nånstans där din fråga inte verkar helt jävla dum i huvet för att det vore som att skrika på tunnelbanan: VARFÖR GJORDE NI SLUT?!
Märkliga Facebook-beteenden: Introduktion
Det här in lägget är bara en kort introduktion med min grundläggande syn på denna nya opiat för folket.
Vi kan väl låta oss säga såhär: Facebook är idag kanske mer ett socialt verktyg än en annan social värld. Skillnaden från andra communties är att den i större utsträckning är en förlängning på ditt sociala nätverk mer än att det är en mötesplats där du skapar nya kontakter.
Kort sagt, du håller koll och tjöter med folk du redan träffat, men får inga nya vänner.
Facebook är inte skapat för att du ska bli någon annan i den digitala världen utan att du ska var dig själv - på gott och ont. Du har liten kontroll på vad som kan komma att slängas upp på dig och ännu mindre koll på hur många som har sett det innan skadan är skedd. Givetvis har du samma fördel som dina kompisar när det inte en bild på dig det gäller.
Kort sagt, Du kan garva åt en bild där nån spytt ner sig, någon annan kan garva åt en bild där du spytt ner dig.
Precis som alla i alla andra digitala sociala forum bildas det visa normer och beteenden, vissa mer accepterade än andra. Men i alla nya forum finns det dock en slags väntetid innan dessa normer är etablerade och antagna, dock lustiga situationer uppstår.
Sen finns förstås de normer eller beteenden som blir accepterade men som inte blir mindre lustiga för det, tvärtom, ibland är det ju de som är roligast.
Det är dessa beteenden och normer den här kategorin kommer handla om.
Gött ljud: Sebastian och Fredrik
Något av en pastisch eller hyllning till åttiotalets rocksound levereras genom Sebastian och Fredriks hemmasnickarade verk. Säga vad man vil om åttiotalet, men om det var den här låten eller något annat som gjorde att jag började uppskatta Talking Heads-låten jag hitta på min ipod vet jag inte. Hur som helst: Lyssna på Sebba och Fredriks Get it on här för den är FRÄÄÄÄN.
http://www.myspace.com/sebastianfredrik
Tintin is a go. And I'm like GO! GO! GO!
Så står Jamie Bell (från favoriten Peter Jacksons's King Kong) klar som Tintin i Spielbergs kommande projekt. Det här projektet samlar poäng som en korkad viktväktare på chokladfabrik på awesome-o-metern. Som inte bara den castingen vore klockren så är ju Simon Pegg och Nick Frost (Shaun of the dead, Hot Fuzz) castade som Dupontarna och deras regisör över någon annan Edgar Wright är med och fingrar i manus.
Läs allt här: http://www.empireonline.com/news/story.asp?NID=24066
Jobbigt att lyssna på musik
Det finns en hel del Emo-hetsare därute. Personligen tycker jag att det är lite väl lätt att hoppa på en grupp som redan mår så taskigt att de känner det vara nödvändigt att bara bära svarta kläder och ha tre olika frillor samtdigt. Egenligen skulle följande konversation antagkligen vara lika rolig vilken typ av ungdomar det än var, men kanske ger emo-inramning det hela en viss guldkant.
Tre stycken emos sitter på tuben och lirare musik ur en mobil (japp, bara det liksom)
Emo 1: Åh, det är jobbigt att lyssna på den här låten för jag får så många minnen...
Emo 2: Ah jag vet. Igår så stod vi typ ute för att röka och så spela dom den här låten och jag börja typ gråta...för jag fick så många minnen.
Kan ju inte vara helt lätt att lyssna på musik som ger en massa minnen man bara vill lipa av. Känsloladdat det där.
Snälla Kocken
Idag hade jag tid och ett slags kulinariskt kreativt flow som jag behövde ta till vara på. Min studentkyl har ett tämligen sparsamt utbud men jag tror att min styrka i köket är att jag något av en Mat-McGywer som kan trolla ihop det mesta av väldigt lite. Hursomhelst åstadkom jag fem stycken matlådor bestående av tre olika rätter med kyckling som bas i alla tre. Jag är mest nöjd med en paj, med fetaost, ananas, purjolök, curry och kyckling från en pizza där kosumenten var vegitarian. Det kan i och för sig smaka hur fan som helst, men sjävla grejen att göra en paj var en big deal för mig.
Under tiden som jag laga mat lyssna jag Mitt P3 Hood och en snubbe som boddie Råneå i Norrland. Det verkar vara ganska hårt där.
Sen var det en en kvinna från den liberala tankesmedjan Timbro som sura över att sossarna hade haft makten i Sverige rätt länge och och att alla partier numer tänkte mer eller mindre som dem och att vi behövde nya idéer.
Tja, om om alla partier tänkte som sossarna så hade jag antagligen inte känt ångest över vilka som satt i regeringen. Den rörelseförhindrade snubben jag hörde om på radion som tvingades söka jobb för att inte riskera att bli utan några pengar skulle antagligen också vara lite nöjdare. Men så är det ju inte. Höger är höger oavsett om de kallar sig nya eller gamla. De som har det sämre får det sämre och de som har det bättre får det bättre oavsett vad nån på nån tankesmedja tror om idédebattens framtid och vilka strömningar som föds där. Visst behöver alla partier kritik utifrån och kanske inte främst från varann och där hade hon en poäng i att vi genom den nya tidens medier har en ny makt att påverka. Nu ser vi ju att det behövs för om högern hade gått och blivit vänster, då hade vi ju alla fall sett att idéerna gått i rätt riktning.
Äh, morsan är bättre på det här med politik. Kolla in henne här
Oscars-nomineringarna
Hur fan den sistnämda lyckades bli nominerad i så många kategorier är en gåta för helt ärligt är den rätt medelmåttig film med Forrest Gump-ambitioner men hastar förbi alla karaktärer som omnämns som viktga, inte låter någon relation ta speciellt stor plats och vars fantasirika idéer bara blir lösa intryck som ingen riktigt verkar ha trott på. Det blir adlrig så gripande som man vill och det är synd för jag gillar David Fincher.
Hur som helst. Jag tänker inte tippa nåt än för det blir ju Oscars-vaka i februari. Däremot kommer jag hela vägen dit (precis som alla andra) hålla tummarna för Heath Ledger som kan klämma en postum birolls-Oscar.
Varför min vän inte åker Pendeltåg
Då utbrister Lajsa (namnet är fingerat så att hon inte ska attackeras av medborgarrättskämpar):
Men orka byr sig om folk som spelar musik ur mobilen?! På pendeln sitter det brudar med råttfärgat hår och beige jacka! Fatta BEIGE med GRÅTT!
Tystnaden lägger sig.
Lajsa: ....Men det är fan inte värst! Mitt emot sitter det en DVÄRG, med ACNE och dricker FANTA EXOTIC!
Jag: Okej...'
Lajsa: KLOCKAN 7 PÅ MORGONEN!
Det är svårt att visa på helt hur absurd hella disskusionen blev med Lajsa i högform attackerandes fenomenet dvärg med acne drickandes Fanta Exotic kl 7 på morgonen. Tydligen hade det varit helt ok annan tid på dagen. Helt ok hade också varit annan dryck på morgonen (Juice kom som hennes förslag) Nog kan man tyckte att människa oavsett längd och hudåkomma måste få dricka va fan dom vill när fan dom vill. Den sjukaste perosnen på det där tåger var ju helt uppenbart den polska tjejen som satt med hat i blicken och stirrade på dessa personen som bara LEVDE och NJÖT.
Göbbmiddag
Det här käkade jag igår. Det är den gubbigaste tallrik jag nånsin sett. Bara kolla på det, kanske den osexigaste måltid du kommer få se i ditt liv. Skulle det servera det här på första dejten skulle du få äta upp två portioner ensam och om du inte skulle behöva det går du antagligen på dejt med någon som heter Gunnar som tycker Jula är väldens bästa affär och att Flamingo Kvintetten svänger. 
Med början uppifrån vänster: Senapssill, Kokt potatis, Skärgårdssill och Ägg med Citronmajonäs.
Ni har er chans Örebroare!
Och mycket riktigt verkar Örebroarna ha en hyfsad sund inställning. När Nerikes Allehanda ställer frågan om man kommer sakna Rix FM har ändå en klok majoritet svarat Nej. 1724 mot 1143.
Snart, Örbroare, kommer det komma en tid då ni skrattade över hur ni kunde sakna Titti och Gert. Garva åt hur hur ni lät era öron besudlas av denna radiotrafikens rattfyllo. Ta chansen, låt era öron läka och låt den gamla tidens Succubus falla glömska!
Pojkar ska bli män
Det känns som en rätt schysst Far och son-grej. Jag tänker mig att man går en massa, stannar och lägger upp ena benet på ett stenröse, spejar ut över fjällen, kollar bak på de andra, flinar och säger "Jodå, lite jobbigt är det" och sen forsätter gå en massa. På kvällen kan man ge beröm åt natthimlen och ägna sig åt lite existensialism.
Idag fick jag anmälelsebekfräftelsen och tror att det är på tiden att jag börjar motionera.
Löst mysterie
Litet framsteg för tabell-jumbon Busschauförerna
Om vi skulle rangordna de olika förarna inom SL skulle i en Trevlighetstabell skulle det se ut ungefär såhär:
1. Pendeltågsförarna
2. Tunnelbaneförarna
145. Busschauförerna
Som ni ser är inte busschuaförerna särskilt högtrankande på i trevlighetstabellen. Det dåliga spelarmaterialaet kan vara en orsak men vi skulle också kunna se anledningar till den dåliga placeringen i träningsmiljön, rent materiella frågor men också förstås i coachning.
Läget lättades dock lite idag med ett genombrott av talangen på buss 165 mot Farsta vid 17-tiden.
Fria i slutet av vägen 100 meter från busshållsplatsen ser bänksittarna Sebba och Jon talangen köra iväg. Utan hopp om räddning fäller Jon ner huvudet men Sebba gör ett oväntat drag och vinkar för att få Talangens uppmärksamhet. Till bänksittarnas överaskning gör Talangen en oväntad bromsning, hämtar upp de nödstäldda och drar därför in välbehövda poäng åt tabell-jumbon Busschauförerna.
Om du var en...
Engelsk Skådis: Simon Pegg
Amerikansk: Matt Damon
Svensk: Torkel Pettersson
Australiensisk: Hugh Jackman
Jon Frågar Sebastian om han vore en:
Engelsk skådis: Hugh Grant
Amerikansk: Johnny Depp
Svensk: Jonas Karlsson
Australiensisk: Heath Ledger (från 2000-2007)
I värmland vill vi ha det tyst!
Det första var att jag fick biljetten för 14 spänn. Jag är så förbannat snål att jag kan leva en hel dag på att jag lyckas göra ett kap. Enkel vardagsglädje liksom.
Det andra var, är att när jag upptäcker att snubben tre säten bak inte har någon tanke på att sänka ljudet på filmen han ser på sin laptop, utan tvingar övriga passagerare att ta del av det så går jag ,faktiskt innan Kristinehman, fram och frågar om han har hörlurar. Det har han inte så han får låna mina (som jag ändå inte använder) och så blir det tyst utan att varken hann elle jag blir sur. Det tyckte jag var rätt gött.
Synd att man inte kan låna ut hörlurar till alla dumkatter som lyssnar på musik ur sina mobiler på tunnelbanan bara. Om Dante skulle revidera sin upplaga av Den Gudomliga Komedin så skulle det garanterat bli en ny cirkel för de som inte fattat idén med hörlurar. Dom skulle tvingas lyssna på Turkisk Pop ev. Takida eller Akon tills deras öron blödde. Och sen börja allt om igen.
Nu åker jag hem
Det bästa med allt ihop? Det finns inte så mycket mer att göra i Stockholm heller.
Stamgästen
Och 2008 så gjorde jag...
- Är kvar i Australien. Besviken efter ännu ett anti-klimax nyår.
- Åker till Byron Bay och får levnadsglädje av en gammal dam som jag bor hos
- Börjar jobba som dörr till dörr-försäljare. Fel kille på fel jobb men får ändå en "Best Attitude-award".
- Inser att jag borde prioritera annorlunda och slutar. Inser att min chef har varit mytoman.
- Gör en jävligt o-jonig insats när jag som en pitbulltik som förlorat sin unge söker upp och kräver tillbaks en skuld en puckad brud på jobbet inte vill betala tillbaka.Känner mig utvecklad.
- Reser upp längs kusten och har två veckor I will effing cherish forever, så att säga.
- Åker hem och blir mobbad av hela min familj för mitt långa hår
- Känner mig förvirrad och vilsen efter ett tag hemma.
- Förvirring och vilsenhet utbyts till viss förhoppning och stress när jag kommer in på Filmvetenskap i Sthlm men står utan bostad.
- Stress förvandlas till glädje när jag hittar boende. Förhoppningen står kvar.
- Flyttar till Stockholm. Trivs.
- Börjar spela teater med Ung utan Pung. Trivs ännu mer.
- Läser upp en dikt på en Poetry-GangBang tävling. Går sådär och skyller på att det var första gången.
- Lyckas bra på mina tentor. Har handen i luften för mycket på lektionerna. Engagerar mig för fler mikrovågsugnar till faktuliteten.
- Klipper mig och inser att det nog var på tiden.
- Läser nya dikter på Poetry-GangBang tävlingen går bättre den här gången. Måste dock öva på att inte bli David Batra när jag pratar offentligt.
- Kommer till jul hem till ett nytt hus. Börjar känna mig vuxen när jag inte längre har nåt pojkrum.
- Har ett bra jullov med ett nyår som sagt inte blev ett anti-klimax.
Årets fest: Morsan fyller 50.
Årets fest skala mindre: Min 22-års dag.
Årets partylåt: The Galvatrons - When we where kids
Årets film: The Dark Knight
Årets varför: Varför får Blodinbella och all andra puckobloggare mer medieutrymme? Borde man inte begränsa det istället?
Årets sämsta: Mina säljresultat på Smart i Australien.
Årets bästa: Att hösten, rent väder-, händelse- och känslomässigt höll hög och stabil kvalité.
Årets allsång: Gavin Degraws We belong together - först med Marko på en båt i Australien sen på Hovet med Sebba och Emps.
Årets stockholmska låneord: Fekke
Årets trend jag fnissat åt: Nördglasögonen med oslipade glas.
Finns det fler kategorier där en utnämning är lämplig?
Btw: Tack Anna för idén till krönike-formatet. Jag stod handfallen.
Branäs 2008-gänget
Nyår
Några hödpunkter var annars:
Sebba fördömmer konst och musikskolor med att "DYLAN ÄR MUSIK!"
00:03 Hemlig person 2 fördömmer det nya året med att skrika: 2009 SUGER! från vår balkong
Sebba dansar sexigt i kalsonger
Bilder kommer sen, eller ja, det kanske inte är ok det heller.
Julen
Eftersom Juldagen var en hemvädaredag gick jag ut tillsammans med Sebba och Berga. Vi gick til Nöjes som var proppat med folk man kände lite sisodär. Det roliga är att man ändå pratar med dem som om man gick way back och var tighta som ett par emobrallor. Det är ett spännade och jag var en del av det fram till klockan 12 då jag och Sebba fått nog och gick och åt massa mat på Burger King som vi köpote av en jättetrevlig expedit.
