Jon - men eller hur?

Dagen efter allt så sitter man med ett rätt löjligt leende på läpparna. Man är trött som ett bröd efter att ha gått och lagt sig vid sex, jag och Sebba hade blivit kvar vid brasan och snackat om livet och hur coola Run-DMC är i videon till Walk this way, vaknar vid åtta för att byta sovplats och gått upp igen vid 11 för att börja städa i trädgården och prata lite med Mini G som kom över för lite juice och bulle.

Min mamma hade sitt 50årskalas i går. Temat var Folkpark, ca 50 gäster, folk ,som mamma uttryckte det hon "skulle kunna ringa mitt natten när som helst utan att skämmas". Jag tycker det var ett fint mått.
Jag hade sprungit runt i timmar och arrangerat bordplaceringslekar och tävlingar och hoppas med hållna tummar och tår att allting skulle funka. Jag tror det gjorde det.

Det är svårt att sammanfatta den blandning av vattengevär, chokladhjul, liveband, väckelsemöte, politisk humor, dansbana som var festen. Lika svårt som det var att sammanfatta hur skillnader i ålder, bakgrund, jobb bara suddades ut.  

Det är fåniga leendet sitter kanske där för att man det finns en vetskap om hur man haft en sån där jävligt sällsynt toppenkväll. Den höjer sig antagligen utöver mängden inte bara för att du har varit med och arrangerat den, utan för att den smältdegel av folk som var här verkade ha lika roligt allihop. 

För när du hållt en kompis föräldrar i handen och sjungit halsen av dig till hennes dotters version av "Forever Young", när du tillsammans med tre människor minst 20 år äldre än dig  men med samma entusiasm dansat pogodans med knutna nävar till Ebbas Staten och Kapitalet och sett dina barndomskompisars föräldrar med ett dimmigt men inte mindre hedervärt självförtroende dra av hemmasnickrade dansmoves i ring med What a feeling i öronen då, då är det inte kul efter mall. Det är magi i kvadrat. Inhägnad av kulörta lampor.

 Dessutom så har jag sett pappa dansa. På riktigt.  

Oavsett siffror så har min familj har aldrig känts yngre.

Tack till alla som var där!

(Fixar snart en länk till ett större fotoalbum med fler bilder)

Morsan fyllde 50 i Torsdags. Blev en massa härj på f.d. arbetskamrater, partikollegor och allehanda uppvaktelser som kom på mottagningen. Jag och brorsan diska för glatta livet och fick lämna klämkäcka svar på folk som lika klämkäckt lämna över ny disk. Farsan gick omkring med förkläde för syns skull.  

Galet vad mycket blommor man får i den där åldern. Förslog att mamma på tackkortet skulle bygga upp ett edenslust gård av snittblommor och posera med fikonlöv på berörda delar men hon högg inte på idén.

Idag kom bekanta till familjen och vi började bygga upp den schyssta folkpark som morsan vill ha. Helt ärligt har vår gård aldrig sett så mysig ut. Ska försöka fixa lite bilder på det såsmåningom. 

Right, ska dra på mig sockor för jag ska snart iväg. Ha det gött

Kvällens tv-tips är syd-koreanska The Host på Canal + First. En av de abslout bästa monsterfilmer som någonsin gjorts mycket tack vare att den avviker från den av Jaws satta standardmall för den typen av film, en intressantare odjur och samhällsskritik.
 
Missa inte!
 

Runt kl 3 inatt påbörjades en hetsig diskussion över familjen Högmans furubord. Närvarande var Sebba och Robin, Brorsan och jag. 
Ämnet: Skulle du kunna tänka dig att äta tigerballe?

Jag menade då snabbt om att Tigern inte var utrotningshotad, tjuvskjuten eller liknande - varför inte? Diskussionen fick då snabbt en generellare frågeställning: Om att äta balle överhuvudtaget var okej?

Ensam på min sida så fick jag försöka försvara med ställning om att det är ren jävla hypokrati att tycka det är lugnt att käka "lår, röv, och bog" men skippa penis just för att det är en penis. Allt är ändå dött djur.

Med förståelse för att folk kan tycka att det är äckligt just för att det är ett kön och de bilder det framkallar, samt att svällkroppar kanske inte passar lika bra som mat som muskler och allt annat så vidhåller jag att du kan rent teoretiskt inte kan säga att det är moraliskt fel att äta könet på djur just bara för att det är ett kön.

Som ni säker förstått blir skitkul att diskutera en sån här sak när man med sin allvarligaste blick säger: "Ja, jag skulle kunna smaka balle" 

Så vad säger ni? Är det OK att käka balle? 

Uppdatering från lördagens fest i Falköpings-trakten:

Bra initiativ av Systrarna Kallur att ordna en kräftskiva och ännu bättre - ett försök att få dit gamla Syndey-gänget.

Lekar är i ju enligt min åsikt nåt som gör en bra fest och Marikas familj hade ju inte sparat på kreativteten och drar till med en femkamp i grenarna:
-  Lerduveskytte (Fyra av fyra och Jon Högman titulera sig själv därefter Sniper Högman resten av kvällen)
-  Såpad stock (Låter porrigare än vad det är. Ni vet man, drar på sig galonbrallor, får en säck och ska slå ner den andra. Nej, det är fortfarande inte porrigt)
- Gummirepet (Stor Gladiatorer-känsla när man med en elastisk sele runt midjan ,som i sin tur är fastspänd i ett träd, skulle försöka ta sig så långt som möjligt på allt annat än torr mark. Man kunde grilla korv på kämpaglöden)
- Vattenstafett (Fyll en tunna med vatten på en vippbräda tills ni lyfter lagets lättaste person)
- Klädsnöret (Lägg allt ni har på er i en så lång rad som möjligt. Har aldrig sett så många glada människor i underkläder i hällregn förut.  Tog med hänsyn till snubbelrisken inte av mig kalsongerna...höhö)

Laget Såpade Ninjor vann. Ja, just det, jag var med i det. Score!

Resten av kvällen var en galen och kul blandning av möten med lookalikes, de bästa kräftor jag käkat, svensk logdans och obekväm sömn i bil (vem var rikspuckot som pajat tälten?)

 Tack Marika och Linnéa iaf för ett bra partaj!




 

93 500 personer lyssnar dagligen på Rix Morronzoo. Skrämmande, läskigt och tydligt tecken på kulturdöd.

(källa: Nya Wermlands Tidningen)

 Här kommer några kommentarer på min visit i huvudstan 

• Stockholm är vackrare på sommaren än på vintern
• Om man la lite stenar på golvet och installerade ett par svärande finnar med lövpiskor i Mammas lägenhet så skulle man ha en rätt perfekt bastu
• Staden i sig är dock fortfarande en rätt kall ,mentalklimatmässigt alltså.
• Jag är fortfarande rätt kung på att göra wok
• Christin vet hur man sabbar en te-stund
• Jag hitta ett ställe som säljer Ginger Beer!
• Pride Festivalen är defintionen av uttrycket "...nytta med nöje", skitkul och skitviktig på samma gång
• Min Dragonball-samling byttes mot 450 spänn i andra serier. En värdeminskning på ett par tusen.
• Jag hittade ett ställe som säljer Ginger Beer! Jaha, har jag sagt det?
• Mitt nya hem kommer bli sweet!
• Tunnelbana är bekvämare än granbuss
• Jo, jag hittade förresten ett ställe som säljer Ginger Beer... 

Bilder kommer i nästa inlägg

Tjao! Drar till Stockholm över helgen för att fixa med boendet och hälsa på kompisar. Kan bli halvdan uppdatering unden den tiden men eftersom jag haft sån frekvens tidigare i veckan så tror jag, om inte annat så bör ni, ha överseende. 

Om  ni ändå inte kan underhålla er själva så kanske Charlie och hans storebror kan göra det. Går att se på hur många gånger som helst.

 

Dagens fysiska aktivitet: Frolf (Frisbee golf) med Toffer, Petter, Hjalmar och Charlotte



Kvällens ställa att chilla på: Ankans uteservering

Sillen a.k.a Toffer har kommit hem från en månads vistelse i Japan. Han kommer bli en av de polare jag har hemifrån nu när jag flyttar till Stockholm och det kommer bli feta tider säger jag.  Hur som helst igår kväll, som så ofta, ville vi spela spel och packar ner Jeopardy, Rappakalja, Once upon a time och Bohnanza samt Toffers kusin Petter med flickvännen Charlotte. Ute på landet, eller hemma Skattkärr om man så vill, möter HP upp och efter ett par misslyckade omgångar av Once upon a time (där man ska berätta en saga med hjälp av kort och jag och HP tar stora friheter i den regelmässiga linjära handlingen) så byter vi till Bohnnanza. 

Bohnanza går ut på att man ska...eh...samla och odla bönor. Vilket förstås låter föga upphetsande men det är vilket fall som helst skitskoj. Toffers utspel när han inte lyckas få "En soybean! Kom igen!" är väldigt kul att kolla på, precis som HP's försök att få allting gratis. 

Kul också med en riktig kulturkrock när norska Charlotte drar ner vår digitala termometer ,som vi har på väggen utanför toadörren, i golvet i tron att det är lampknappen "för i Norge sitter doknappen allti på uttsia".