Och det är när du går som du förstår.
När jag går från Gula Villan kl 23:00 i natt och missar tunnelbanan jag ämnat dyker ett gäng tankar upp, sånt man inser för att det finns fan inget tråkigare än att ha lämnat nåt trevligt för nåt tråkigt som nyss blev ännu tråkigare:
- Menade den väldigt berusade tjejen i trasiga stumpbyxor att hennes ultimata "gilti-pläschör" var att döda nazi-zombies samtidgt som hon lyssnade på nazi-musik? Och att det var helt sant eftersom "det är när man är full man är ärlig". Och vad svarar man på det?
- Är förresten trasiga strumbyxor ett mode nu?
- Det borde finnas en lista på alla av ens kompisar som var vakna så man slapp gissa på vilka som var vakna när man vill ringa nån. Folk ogillar ju att svara i telefon när de sover och svarar de är de oftast svåra att prata med. Därav behovet av ett vaken-register.
- Att punkt ovan kan falla bort om vi tar bort mobiltelefoner helt och hållet för då skulle kanske folk prata mer med varandra på tunnelbanan.
- Men mobiler är en del av verkligheten, synd då att min verklighet inte är en mobil med fri surf och spotify
- Jaja, Enter Shikari lirar i Stockholm 11 Januari i alla fall. Gött.
Det här är andra bilden du får upp om du googlar "Väntan". Fint, en kattunge som låtsas vara en surikat får illustrera de senaste 80 minutrarna i mitt liv.
