Sju dagars-karma
Nöjd, belåten, glad. Inte för att förklylningen är borta (för det är den inte, men det är kanske lite bättre...kanske), därmeot delvis för att det har varit en mycket trevlig dag på Stockholmsmässan, som förgylldes av en suverän morotskaka, lite kreativt skapande och den evigt underhållande Calle. Men merparten av mitt kontrollerade och behagliga upprymdhet kommer från det faktum att mitt SL-kort har hittats on imlämnats till hittegodscentralen.
Så vadan denna rubrik? Jo, ni som känt mig ett tag minns kanske även hur mitt pass och min kamera försvann en dag före nyår i Sydney och återficks...sju dagar senare. Om jag ska se det som ett slags regelbundet straff att få sakna viktiga materiella ting i sju dagar återstår att se, exemplen är just nu för få men nog är det märkligt. Kanske är det dumt att se det som straff överhuvudtaget, värre vore ju att aldrig få tillbaka det. Kanske är det ännu dummare att blanda in överjordiskt ingripnade överhuvuvdtaget men det ärväl så vi gör när människors handlingar överträffar våra förväntingar, deras misslyckanden däremot är en helt annan sak.
