Sebastian kom först, sen kom jag 2:a...
Idag var jag uppe kvart i sju och bakade scones till frukost. Det kan tyckas jävligt ambitöst och bror duktigt av mig och det är det också men ursäktas av att det är det enda jag kan baka och det är gott och inte speciellt nyttigt.
När jag kom till skolan var jag skitrött och misslyckades hålla mig vaken till Midnight Cowboy, vilket kunde ses lite som en seger med tanke på att nån av herrarna bredvid mig hade en andedräkt från helvetet.
Efter skolan for jag för att möta upp min väpnare, medryttare, kollega och goda vän Sebastian som kommit tillbaka från Barcelona. Jag har saknat hans doft, hans musk.
Sen blev det snabba ryck för att hinna till Poetry Gangbang-tävlingen jag tänkt ta nån slags revansch i. Första dikten (som handlar om matte och kärlek) gick bra, så bra att jag hamnade i kvällens final och fick läsa en till dikt (den handlade om..eh..en madrass, eller jag som en madrass. Äh...det var som en slags reklamkampanj för få ligga). Vet inte om jag därmed krossade den nördigt idealiserade bild jag skapat av mig med den första men jag vann i alla fall inte finalen. Men jag var nöjd ändå. Sebastian kallade publiken i den lilla baren för "jävla pretton" lite för högt och sen gick vi.
