En förnekelse av det paternalistiska
Rubriken skulle kunna beskriva ett av de främsta karaktärsdragen hos The Dude; en karaktär vi känner igen genom otaliga Amerikanska komedier. I den beskrivna utopi som utgör världen mellan barndom och att vara vuxen så blir privilegiet att så länge som möjligt kunna avstå vuxenhetens ansvar det som bevarar och driver the dude (eller jakten på en avsaknad fallos, materialiserad i fysiska ting t.ex. en bil, om man vill tro några författare)
Själv insåg min egen argumentation med det ovanstående när min utsträckta hand drogs bort från den iskalla energidrycken i kylen och istället tog ett glas vatten, eftersom jag ,egentligen, mest var törstig.
Någon gång måste man ta ansvar, någon gång måste man bli vuxen....
Själv insåg min egen argumentation med det ovanstående när min utsträckta hand drogs bort från den iskalla energidrycken i kylen och istället tog ett glas vatten, eftersom jag ,egentligen, mest var törstig.
Någon gång måste man ta ansvar, någon gång måste man bli vuxen....
Kommentarer
Postat av: Överste Chefdude
Rhett frååsch blogg... borde ha nån mäktig gästbloggare. En riktigt chef.
Hursomhelst, helt rätt resonemang angående att vara eller inte vara en dude. Att ta ett glas vatten istället för någon mäktig dryck är grymt o-dude-it. (Odjoudit).Skulle dock hellre sett dryckesalternativet vara någon ljus, blaskig öl. Möjligen med svag eftersmak av ekfat och plommon. Skämt och sido. Praktexemplar av The Dude: Clark Duke, Sex Drive. Dyngchef. Inte bildskön, not so sharp, bara en dude. Kör glajjer dessutom.
I'm out. Motherfuckaaaaaaaas!
Postat av: Jon
Borde ju ha det så. Kanske du kan bli det Öveste Chefdude?
Trackback
