Gåtan
Efter att ha bakat lussebullar och pepparkaks-orcher med Cine-Mama och Millenium Falcon i Måndagsnatt och vandrar jag genom ett små tomt Högdalen. Givetvis är det aldrig tomt utanför Hödalens enda nattklubb Engelbrekt. Jag har aldrig vågat mig in dit mest för att om man ska gå på klientellet som alkohol-balanserandes står rökande utanför så skulle två saker kunna ske om jag gick in:
1. Jag blir någons "bäääääääschta vän" och får en fläck av tårar, svett och baksnus på axeln.
2. Jag får spö för att jag skulle ses som ytterligare en konkurent i jakten på den fulla ensamstående mamman på rebound.
Jag gissar att Engelbrekt är som en finlandsfärja på land fast mindre och du har inte en chans att hoppa i vattnet om nå skulle gå snett.
Hur som helst. Utanför denna kväll så står två killar. En utav dem och ser ut som en en lång och smal Johan Glans med ful mittbena (och därmed inte så lik alls egentligen) och han vänder sig oväntat mot mig när jag går förbi:
Inte-alls-lik-Johan Glans-egentligen-killen: Urschäkta, får jag störa?
Jag: Eh, ja?
ialJGek: Vad står det bak på min rygg? (Vänder sig om och visar ett stort tryck på en svart jacka med en texten "Mean Machines" och nån slags tecknad figur som är småsvår att tyda)
Jag: "Mean Machines"
ialJGek: Vad är det för nåt då?
Jag: Inte en aning...
ialJGek: Det är ju sånna här gräv-maskiner (illustrerar grävskopa med kupade händer, vänder sig om och går in)
